Fasövergångar - Termofysik (Fy 1) - Matematikvideo

LOGGA IN

VIA

OBS! Inget publiceras i ditt flöde utan ditt medgivande.

VIA E-POST

E-post/användarnamn

Lösenord

Glömt lösenordet?
eller
Fysik 1

Fasövergångar

Video

Video, text & övningsfrågor av: Daniel Johansson

Är du ny här? Så här funkar Matematikvideo PREMIUM


  • 600+ pedagogiska videolektioner till hela gymnasiet och högstadiets matte.
  • 4000+ typiska övningsfrågor med tips och fullständiga förklaringar.
  • Heltäckande för din kurs, slipp leta efter videos själv på Youtube.
  • Träning inför nationella prov och högskoleprovets matematik.
PROVA FÖR 9 kr
Prova i 7 dagar för 9 kr, sedan endast 89 kr/mån.
Ingen bindningstid, avsluta prenumerationen när du vill.
2 votes, average: 3,50 out of 52 votes, average: 3,50 out of 52 votes, average: 3,50 out of 52 votes, average: 3,50 out of 52 votes, average: 3,50 out of 5
2
Du måste vara inloggad för att rösta.
Loading...

Övning

4
FRÅGOR

TESTA DIG SJÄLV

Alla övningar har fullständiga förklaringar och pedagogisk feedback som hjälper dig att förstå.
ANTAL FÖRSÖK
0
POÄNG
DINA
0
 
 
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
MEDELPOÄNG
ALLA
2

Text

Exempel 1 

Beräkna hur mycket energi som krävs för att smälta  $3,6$3,6 kg is till vatten.

Lösning:

Energin som krävs ges av:

 $Q=c_s\cdot m$Q=cs·m ,

sätter vi in våra värden så får vi:

 $Q=\left(334\cdot10^3\right)\cdot3,6$Q=(334·103)·3,6 .

Avrundat till två värdesiffror så får vi:

 $Q=1,2$Q=1,2 MJ.

Exempel 2

Beräkna hur mycket energi som krävs för att förånga  $7,2$7,2 kg vatten till vattenånga.

Lösning:

Energin som krävs ges av:

 $Q=c_{\text{å}}\cdot m$Q=cå·m ,

sätter vi in våra värden så får vi:

 $Q=\left(2260\cdot10^3\right)\cdot7,2$Q=(2260·103)·7,2 .

Avrundat till två värdesiffror så får vi:

 $Q=16$Q=16 MJ.

 

Fasövergångar

I naturen finns det huvudsakligen tre stycken aggregationstillstånd som ämnen förekommer i:

  • Fast form
  • Flytande form
  • Gas form

När ett ämne byter aggregationstillstånd så genomgår det en s.k. fasövergång.

Smältvärme

Smältvärmen (som förkortas  $c_s$cs ) är den energimängd som krävs för att smälta

ett kilogram av ett visst ämne från fast- till flytandeform.

Energimängden som krävs för att smälta ett ämne ges av:

 $Q=c_s\cdot m$Q=cs·m , där m är massan hos ämnet.

Ångbildningsvärme

Ångbildningsvärme (som förkortas  $c_{\text{å}}$cå ) är den energimängd som det krävs för att

förånga ett kilogram av ett visst ämne från flytande- till gasform.

Energimängden som krävs för att förånga ett ämne ges av:

 $Q=c_{\text{å}}\cdot m$Q=cå·m , där m är massan hos ämnet.

Kommentarer

  1. Hej
    Hur kommer det sig att smältvärdet för is är högre än det för järn?
    Is smälter vid rumstemperatur!

    Marcus Polos
    1. Hej!
      För att förstå detta så måste man inse att konceptet ’smältpunkt’ och ’smältvärme’ är olika saker.

      Smältpunkt är den temperatur vid vilken ämnet börjar smälta.
      För is så är smältpunkten noll grader Celsius, medan järn har en smältpunkt på drygt 1538 grader Celsius.

      Smältvärmen är energi som det krävs för att smälta ett kilogram av ämnet, givet att ämnet redan är upphettat till smältpunktens temperatur.

      Så, att smälta ett kilo järn vid en temperatur på 1538 grader kräver mindre energi än att smälta ett kilo is som befinner sig på noll grader Celsius.

      Blev det tydligare så?

      Daniel Johansson

Endast premiumkunder kan kommentera. Prova Premium!

Prova Premium i 7 dagar för 9 kr

Därefter 89 kr per månad.
Avsluta prenumerationen när du vill.
SKAFFA PREMIUM
Nej tack. Inte just nu.

Vad är detta?
Här hittar du matematiska symboler som kan användas när du ställer frågor på forumet eller kommenterar. När du klickar på symbolen markeras denna, kopiera genom klicka med höger musknapp eller använda kortkommandot Ctrl-C (PC) / cmd-C (Mac)
Förhandsvisning Latex:
Latexkod: