LOGGA IN

VIA

OBS! Inget publiceras i ditt flöde utan ditt medgivande.

VIA E-POST

E-post/användarnamn

Lösenord

Glömt lösenordet?
eller

Intervju – SÃ¥ använder en fysikforskare matematiken

2012-03-12 Av Simon Rybrand 0 kommentarer

En av mina kollegor på den skolan jag jobbar deltid har precis tagit ett spännande steg och börjat att forska i sitt ämne, nämligen fysik. Jag tänkte därför att det vore spännande att försöka förstå lite vad han forskar om och om han egentligen har någon nytta av matematik i sina forskarstudier. Eftersom han också är lärare passade jag också på att kolla hans bästa tips för elever som pluggar matematik. Så här är en intervju med Henrik Staaf:

Kan du beskriva lite kortfattat vad du forskar kring just nu?

Jag forskar kring energikällor för trådlösa sensorer. Tanken är att den trådlösa sensorn skall få energi ifrån omgivningen av tex vibrationer. Sedan behöver energin även lagras i någon form av batteri. Jag tittar på hur detta skulle kunna vara lösbart och skall ta fram en prototyp som är självförsörjande.

Just nu jobbar du med det som kallas för superkondensatorer – Vad är egentligen det för något?

En superkondensator är ett sorts batteri som lagrar sin energi elektrostatiskt istället för elektrokemiskt som ett ”vanligt” batteri gör. Superkondensatorer har flera användningsomrÃ¥den idag och har bÃ¥de för och nackdelar jämfört med vanliga batterier. En nackdel är att batteritiden är lÃ¥g jämfört med ett vanligt batterier, en fördel är att man kan ladda om det en miljon gÃ¥nger och dessutom ladda det snabbt, vilket inte ett vanligt batteri klarar i samma omfattning.

Var tror du i framtiden att vi kommer att få se dessa typer av batterier?

I framtiden tror jag att vi kommer använda superkondensatorer som vi använder vanliga batterier idag, men då vi kan ladda upp dem väldigt många gånger utan att de tappar effekt och dessutom göra det snabbt kommer vi inte att belasta miljön som vi gör med batterier idag som i de flesta fallen är engångsvaror.

Vad minns du från dina studier i matematik från gymnasiet? Vad tyckte du om matematik då?

Jag kommer ihåg att man inte alltid förstod bad läraren gick igenom på lektionen, utan man fick sitta och nöta hemma och på håltimmar. Jag tyckte matematik var svårt, men såg nyttan i andra ämnen och hade det som en drivkraft.

Vilken användning har du av dina matematikstudier i din forskning idag?

I min forskning har jag mest nytta av algebra genom den fundamentala generella förståelse den ger. Sedan så räknar jag inte så mycket utan det är viktigare att förstå innebörden i det matematiska språket, när man följer härledningar. Det kan tex vara en integral som beskriver ett fenomen och utan den matematiska förståelsen hade det varit svårt att tolka den fysikaliskt.

Om du skulle ge två tips till alla som pluggar matte för tillfället – vilka skulle det vara då?

Jag har lärt mig genom åren att mycket vad gäller inlärning handlar om att ha en positiv attityd till ämnet, att helt enkelt tänka positivt istället för negativt. Du kanske inte alltid lyckas men du har iallafall chansen att att lyckas om du tänker positivt. Det andra är att inte ge upp utan att ta ett djupt andetag och faktiskt släppa uppgiften en stund, ofta brukar hjärnan arbeta ganska bra i bakgrunden och plötsligt har man i princip löst sitt problem eller i vart fall tagit ett steg framåt. Ofta är det så att uppgifter som är i flera steg kan verka väldigt kluriga innan man benat upp dem.

Här tackar jag Henrik för att han tog sig tid att svara på våra frågor och önskar honom stort lycka till med sin fortsatta forskning.

Gör som 1100+ matematiklärare, fysiklärare och skolpersonal och följ de senaste nyheterna i vårt nyhetsbrev.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

Prova Premium gratis i 14 dagar

Därefter 99 kr per månad.
Avsluta prenumerationen när du vill.
SKAFFA PREMIUM
Nej tack. Inte just nu.

Vad är detta?
Här hittar du matematiska symboler som kan användas när du ställer frågor på forumet eller kommenterar. När du klickar på symbolen markeras denna, kopiera genom klicka med höger musknapp eller använda kortkommandot Ctrl-C (PC) / cmd-C (Mac)
Förhandsvisning Latex:
Latexkod: